Regeringsprogrammet förändrar det finländska arbetslivet lite i taget

På lång sikt kommer regeringsprogrammet att undergräva kulturen med branschavtal mellan arbetsmarknadsparter. Omedelbara effekter är mindre uttalade.

Många högre tjänstemän kanske inte uppfattar effekterna av regeringsprogrammet i sitt dagliga liv, förutom att efter inkomstskattesänkningen kommer lönebeloppet att öka något.

– Regeringsprogrammet är skrivet på ett sådant sätt att om man arbetar, är i ett parförhållande och lever ett genomsnittligt normalt liv, kommer man inte att drabbas allvarligt. Och om man arbetar i en bransch där ett allmänt bindande kollektivavtal är i kraft, ger det också skydd, säger förhandlingschef Petteri Oksa.

Regeringens åtgärder påverkar dock direkt förare som reser längre sträckor till jobbet.

– De kommer att betala mer eftersom självrisken för skatteavdraget ska öka från 750 euro till 900 euro. Dessutom kan pendlingskostnader endast dras av i beskattningen upp till 7 000 euro, medan gränsen tidigare har varit 8 400 euro.

Även de expertgrupper som inte omfattas av ett allmänt bindande kollektivavtal kan få sig en otrevlig överraskning.

– Den första sjukfrånvarodagen kan bli obetald om man inte har kommit överens om något annat i arbetsavtalet.

INDIREKTA EFFEKTER MER BETYDANDE

Mer betydande ur det finska arbetslivets och samhällets synpunkt är de indirekta effekterna av regeringsprogrammet. De kan till exempel förväntas från en förändring av arbetslagstiftningen som planeras av regeringen, enligt vilken avtalsfriheten för oorganiserade företag ökar avsevärt och det är möjligt att kringgå parterna i lokala avtal.

– Ganska spännande arbetsvillkor kommer nog att uppnås om avtal görs på individnivå. Eller ”avtal” inom citationstecken, säger Oksa.

Regeringens planer för den så kallade allmänna politiken skulle också orsaka indirekta effekter, som endast skulle vara synliga i framtida kollektivavtal. Regeringen vill genom lag säkerställa att den avtalade lönenivån för exportindustrin inte längre kan överskridas i förhandlingar inom andra branscher. Detta skulle vara giftigt, särskilt för de lägre betalda branscherna.

– För många högre tjänstemän skulle konkretisering av löneförhållanden mellan branscherna innebära att de permanent skulle fastna i lönegapet.

Minimitiden för förändringsförhandlingar ska halveras, vilket innebär att företagen kommer att kunna genomföra permitteringar och uppsägningar snabbare. Med andra ord kommer de berörda arbetstagarna att förlora inkomst jämfört med det gamla systemet, när utbetalningen av löner avbryts tidigare.

– Och när grunderna för uppsägning lättas så att en ren “skälig anledning” är tillräcklig i stället för den gamla “saklig och tungt vägande”, ökar den personliga risken för att bli uppsagd, medan rättigheterna och utkomstskyddet för de uppsagda försvagas.

REGERINGSPROGRAMMET KOMMER ATT GE SIN KRYDDA TILL FRAMTIDA AKA-BORD

Så länge de nuvarande kollektivavtalen är i kraft kommer regeringsprogrammet inte att revolutionera världen ur avtalsparternas synvinkel, säger också Teemu Hankamäki, ordförande för YTN.

– Men för nästa förhandlingsrunda, som börjar om drygt ett år, kommer den säkert att ge sin egen krydda.

Han förutspår att man vid förhandlingsborden kommer att behöva brottas med linjeföringen av regeringsprogrammet.

– Många saker som är skrivna i regeringsprogrammet kommer troligen att föras till förhandlingarna som ett förslag från arbetsgivarna. Till exempel är självrisktiden för den första sjukdagen nu här. AKA-avtalen för högre tjänsteman garanterar ju cirka tre månaders betald ledighet efter sjukfrånvaro, utan självrisktid. Detta är något som arbetsgivare förmodligen kommer att vilja ändra och överklaga enligt den nya lagen, oavsett om den redan är i kraft eller inte.

Att minska anmälningstiden för permitteringar till en vecka skulle kunna vara en del av samma serie.

– Detta borde inte ens vara bättre överenskommet genom kollektivavtal.

På lång sikt hotas kollektivavtalens ställning av regeringsprogrammets avsikt att öppna lokala avtal för oorganiserade företag på ett mycket brett sätt.

– Så vad har företagen för intresse av att tillhöra en arbetsgivarorganisation om man kan få kontraktsmöjligheter och lokala avtal utan dem. Kommer det egentligen att finnas några avtalsparter för AKA-avtal? Hankamäki funderar.

EN LAGSTADGAD EXPORTMODELL SKULLE BINDA MEDLARENS HÄNDER

Den hetaste potatisen enligt Hankamäki är dock att alla löneförhöjningar ska fastställas genom lagstiftning på exportindustrins nivå. Regeringens projekt skulle radikalt förändra grunden för arbetsmarknadens förhandlingssystem.

– Händerna på riksförlikningsmannen skulle vara bundna, det skulle inte längre vara möjligt att söka andra än fördefinierade lösningar från Bulevard. Och inte längre kunde något sådant medel användas som förra årets förlikningsnämnd, som inrättades för att lösa kommunsektorns dödläge.

YTN motsätter sig den exportmodell som är inskriven i lagstiftningen, som i slutändan skulle överföra lönebeslut från arbetsmarknadsorganisationer till politiker. Istället kan den modell som presenteras av Akava för utvecklingen av medlingssystemet ge förbättringar av det nuvarande läget.

– I Finland går man bara till en medlare när ett strejkvarsel redan har utfärdats, i vilket fall medlaren är skyldig att kalla parterna till ett möte. Men vid denna tidpunkt har förhandlingsvägen redan misslyckats. Ett mer proaktivt system skulle vara bättre, säger Hankamäki.

Akavas förslag lånar element från Sverige. Detta skulle bland annat innefatta inrättandet av ett kontor för att bistå riksförlikningsmannen, som skulle ta fram ekonomiska data för användning av arbetsmarknadsparter.

– I det här fallet skulle parterna i tvisten åtminstone på något sätt ha en enhetlig lägesbild av exempelvis kostnadseffekterna av löneuppgörelsen.

ORGANISERING ÄR BEREDSKAP

Även om kollektivavtal nu är i kraft kan arbetsmarknaden befinna sig i lugnet före stormen. YTN strävar efter att förbereda sig inför olika utvecklingar för att kunna försvara sina medlemmars intressen. Det första sättet är att sätta sitt eget hus i ordning, det vill säga att organisera sig.

– Ju fler medlemmar vi har, desto större vikt får YTN. För detta är det värt att prata med sina kollegor om varför det är värt att tillhöra facket och vilka mål YTN har, säger förhandlingschef Petteri Oksa.

Text: Mikko Nikula