Skip to content

Arbetsmarknadsterminologi

Regionförvaltningsverket (RFV)

Ansvarsområdena för arbetarskydd vid regionförvaltningsverket sköter om regional övervakning och styrning av arbetarskydd.

Fackförening (fackförbund)

arbetstagarnas intresse- och serviceorganisation på arbetsmarknaden.

Inkomst

anger hur mycket lön inklusive olika tillägg som förtjänats under en viss period.

Inkomstutvecklingsgaranti

en klausul i löneuppgörelsen vars syfte är att trygga en jämn inkomstutveckling i branscher utan löneglidning.

Inkomstrelaterad dagpenning

dagpenning som står i relation till lönen till exempel vid arbetslöshet. Endast för arbetslöshetskassans medlemmar.

Bruttolön

grundlön inklusive tillägg före skatt.

Euro- eller centlinjen

förhöjningar som avtalats för alla löntagare i euro eller cent i stället för procentuella förhöjningar.

EWC (European Works Council)

gör det möjligt för arbetstagarna att delta i beslut som gäller deras arbete. I hela Europa omfattas över tusen företag med 15 miljoner anställda av EWC-verksamheten. Det finns över 20 000 EWC-företrädare. Av företag som är verksamma i Finland omfattas över 210 företag av EWC-verksamheten. Av dessa företag har 60 sitt huvudkontor i Finland. I Finland finns det över 600 EWC-företrädare.

FinUnions

de finländska löntagarcentralorganisationerna FFC:s och STTK:s samt Akavas förhandlingsorganisations De Högre Tjänstemännen YTN:s gemensamma representation i Bryssel. FinUnions representerar över 1,7 miljoner finländska arbetstagare i EU.

Index

ett relationstal som uttrycker en förändring av en storhet, till exempel förändring av löner från en tidpunkt till en annan.

Justeringspott

en lönepott som avtalats i centraliserad lösning och om vars användning avtalas förbunds- eller företagsspecifikt.

FOSU

Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade som förhandlar om kollektivavtal för Akavamedlemmar som arbetar i den offentliga sektorn (kommunen, staten, kyrkan, universitet).

Centraliserad lösning

arbetsmarknadscentralorganisationernas (till exempel Akava och EK) avtal om löner och andra arbetsvillkor utifrån vilken medlemsförbunden förhandlar om sina egna kollektiv- och tjänstekollektivavtal. Finlands Näringsliv EK som företräder arbetsgivarna meddelade under xx att det i och med en ändring av sina stadgar slutar förhandla om centraliserade lösningar.

Centralorganisationsavtal

ett avtal mellan två eller flera löntagar- och arbetsgivarorganisationer om ett arbetsmarknadsområde, till exempel uppsägningsskydd eller arbetarskydd.

Konkurrensförbudsavtal

avtal som begränsar arbetstagarens rätt att ingå ett nytt arbetsavtal med någon som utövar en viss slags verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren.

Förbundsrunda

en lönelösning som förhandlats och avtalats mellan ett fackförbund och ett arbetsgivarförbund. YTN förhandlar om avtal för högre tjänstemän i den privata sektorn.

Tillägg

tillägg som avtalats i branschens kollektiv- eller tjänstekollektivavtal och som betalas utifrån erfarenhet, arbetskrav, förhållanden eller andra omständigheter.

Förtroendeman (förbindelseman, kontaktperson)

den främsta företrädaren för arbetstagare som löntagarna väljer enligt bestämmelserna i kollektivavtalen.

Förtroendeombud

motsvarar förtroendeman i branscher utan gällande kollektivavtal.

Låglönepott

en löneförhöjningspott som definierats i en centraliserad lösning och som bestäms enligt att branschen är lågavlönad och vars syfte är att höja inkomster i lågavlönade branscher relativt sett mer än i andra branscher.

Omställningsskydd

rätt med vissa förutsättningar för en arbetstagare som ska uppsägas eller som uppsagts att delta i ett sysselsättningsprogram.

Kvinnopott

löneförhöjningspott som avtalats i en centraliserad lösning och som bestäms enligt att branschen är kvinnodominerad och vars syfte är att jämna ut löneskillnader mellan kvinnor och män.

Nettolön

lön efter skatter, arbetspensionspremie och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie.

Vägvisaravtal

det första kollektiv- eller tjänstekollektivavtalet som ingås under en förhandlingsrunda.

Lön

ersättning för genomfört arbete och tid som använts till arbetet.

Löneglidning

skillnaden under avtalsperioden mellan inkomstökningen och avtalsförhöjningar.

Löneöverhäng

en beräknad storhet som berättar hur mycket en löneförhöjning som skett under ett år höjer följande års lön.

Lönetabeller

anger minimilöner för varje bransch.

Lönesystem

principer och bestämmelser för löner som följs inom ett avtalsområde eller i ett företag.

Utjämningsdagar

ett allmänt program för förkortning av arbetstid som inleddes 1984 och där en förkortad arbetstid på hundra timmar fördelades över flera år. I kollektiv- och tjänstekollektivavtal avtalas branschspecifikt om modeller för förkortad arbetstid.

Stupstock

en bindande anteckning i kollektivavtalet om genomförande av bestämda löneförhöjningar, om lokala avtal inte kan uppnås.

Procentlinje

man avtalar om proportionellt lika stora förhöjningar för alla löntagare.

Reallön

lönens köpkraft.

Sekretessavtal

Enligt lagen får arbetstagaren inte yppa arbetsgivarens affärs- och yrkeshemligheter medan anställningsförhållandet gäller. Syftet med ett sekretessavtal eller ett enskilt sekretessvillkor är oftast att antingen utvidga antalet sekretessbelagda ärenden eller att fortsätta giltigheten för sekretess.

Blandlinje

i fråga om löneförhöjning avtalas i formatet a cent, men emellertid minst b procent.

Solidarisk lönepolitik

syftet är att höja de lägsta lönerna mer än andra.

Socialpaket

förnyelser av social- eller arbetslagstiftningen som avtalats tillsammans i samband med en inkomstpolitisk eller centraliserad lösning.

Översynsförhandling

en förhandling som förs under avtalsperioden och som handlar om ifall förändrade förhållanden leder till att avtalet ändras.

Jämställdhetsplan

Jämställdhetslagen förpliktar alla arbetsgivare som sysselsätter över trettio personer att tillsammans med personalföreträdarna utarbeta en jämställdhetsplan.

Stödgrupp

En grupp som utses för YTN:s varje avtalsbransch och som består av medlemmar som arbetar i branschen. Stödgrupperna bereder bland annat målen för kollektivavtalet för sin bransch.

Rätt att få information

Förtroendemannen har rätt att få uppgifter om lön och anställningsvillkor i fråga om en enskild arbetstagare eller en arbetstagargrupp, om det finns skäl att misstänka lönediskriminering på grund av kön.

Beställaransvar

arbetsgivarens skyldighet att se till att underleverantörer följer lagar och avtal.

Inkomstpolitisk helhetslösning

regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas avtal om ekonomiska och socialpolitiska åtgärder samt inkomstfördelningsåtgärder. Inkomstpolitiska lösningar var i kraft mellan 1969–2007. Många förmåner som numera är självklara har för första gången avtalats i socialpolitiska lösningar (t.ex. semesterpenning 1972 och vintersemester 1977).

Inkomstpolitik

samarbete mellan olika intressentgrupper och regeringen i syfte att anpassa ökningen och fördelningen av nationalekonomins helhetsinkomster till andra finanspolitiska realiteter, till exempel ökande realinkomster till produktivitetsutvecklingen och uppnå en låg inflation.

Resultatlön

lön som är bunden till en persons, persongrupps eller företags resultat.

Produktionsrelaterad och/eller ekonomisk uppsägningsgrund

Enligt arbetsavtalslagen är uppsägning enligt dessa grunder möjligt endast om arbetet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller av orsaker i samband med omorganisering av arbetsgivarens verksamhet har minskat väsentligt och varaktigt. Ett arbetsavtal får inte uppsägas om arbetstagaren kan flyttas eller utbildas till andra uppgifter.

Kollektivavtal

branschspecifikt avtal som föreskriver om arbetsvillkor för branschen. YTN har cirka 30 riksomfattande samt företagsspecifika kollektivavtal inom industrin samt affärs- och servicebranscherna.

Arbetarskyddschef

arbetsgivarens företrädare i arbetarskyddets samarbete.

Arbetarskyddsfullmäktig

personalens företrädare i arbetarskyddets samarbete.

Arbetarskyddsmyndighet

har delats upp i regionförvaltningsverket i fem ansvarsområden för arbetarskydd. Ansvarsområdet för arbetarskydd övervakar regionalt att de bestämmelse och föreskrifter som gäller arbetarskydd följs upp. Förutom övervakning ger vi anvisningar och råd i frågor som gäller hälsa och säkerhet i arbetet samt villkor för anställningsförhållanden.

Arbetsdomstolen

behandlar tvistemål och arbetsfredsbrott som hänför sig till tillämpningen och tolkningen av arbets- och tjänstekollektivavtal. Utöver detta avgör arbetsdomstolen i egenskap av fullföljdsdomstol besvären över beslut av nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan samt besvären över avgöranden som arbetsrådet meddelat om vissa dispensbeslut. Arbetsdomstolen är i ovan nämnda mål och ärenden den enda behöriga domstolen. Dess domar kan inte överklagas, utan de är slutgiltiga och de kan verkställas omedelbart. Högsta domstolen kan dock återbryta en dom av arbetsdomstolen under samma förutsättningar som domar av andra domstolar kan återbrytas. Arbetsdomstolen behandlar inte alla arbetsrättsliga tvister. Tvister som härrör från arbetsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare behandlas i vederbörande tingsrätt. Motsvarande tvister för dem som står i tjänsteförhållande behandlas vid förvaltningsdomstolen.

Tjänstekollektivavtal

kollektivavtal för den offentliga sektorn där man avtalar om arbetsvillkor för branschen. För Akavamedlemmarna i den offentliga sektorn är Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU avtalspart.

Förbindelseman

personalens och fackförbundets företrädare på arbetsplatsen.

Samarbetsförhandlingar

utgår från lagen om samarbete inom företag. Samarbetslagen tillämpas på företag där minst 20 arbetstagare arbetar regelbundet. Syftet med samarbetslagen är att främja samarbete mellan personalen och arbetsgivaren så att arbetstagarna har bättre möjligheter att påverka frågor som gäller deras arbete och arbetsförhållanden.

Kontaktperson

personalens och fackförbundets företrädare på arbetsplatsen.

Allmän förhöjning

en förhöjning av löner i cent, euro eller procent som bestäms i ett avtal och som betalas till alla som omfattas av avtalet.

Högre tjänsteman

arbetar i egenskap av expert, chef, föreståndare eller på ledningsnivå. En högre tjänstemans arbetsuppgifter kännetecknas av att de är relativt självständiga och ansvarsfulla. En högre tjänstemans arbetsuppgifter förutsätter hög utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats genom arbetserfarenhet. Med hög utbildning avses universitets- och yrkeshögskoleutbildning eller utbildning som kan jämföras/likställas med dessa (t.ex. ingenjörsexamina, HSO-sekreterarexamina som avlagts före yrkeshögskoleutbildning osv.). En högre tjänsteman arbetar inte i företagets högsta ledning. En person som är chef för högre tjänstemän kan ändå omfattas av begreppet högre tjänstemän.

Övertidsarbete

arbete som överskrider den avtalade arbetstiden, som utförs på chefens begäran och som ska ersättas åt den som gör det.

Företagsförening

Företagsföreningar är en del av de högre tjänstemännens intressebevakning. En företagsförening kan vara verksam på enhets-, företags- eller koncernnivå. Företagsföreningarnas mål är att effektivisera den lokala intressebevakningen för högre tjänstemän. Företagsföreningarna är självständiga organisationer och medlemmarna beslutar om deras verksamhet.

YTN

De Högre Tjänstemännen YTN svarar för de Akava-anslutna högre tjänstemännens förhandlings- och avtalsverksamhet inom industrin samt inom affärs- och servicebranscherna. YTN har som medlemmar 19 Akavaförbund, genom vilka det företräder 170 000 experter och chefer i olika branscher.