Artikel: YTN:s betydelse är större än dess storlek

Bild: Teemu Hankamäki bland sina egna. I maj gick YTN:s aktörer igenom förhandlingsrundan som dragit ut på tiden.

 

Teemu Hankamäki, som har varit ordförande i YTN sedan år 2018, anser att den 50-åriga förhandlingsorganisationen har infriat sin plats som en betydande arbetsmarknadsaktör. – Vi känner till vår egen betydelse samt varför vi existerar, säger han.

YTN, Akavas förhandlingsorganisation för den privata sektorn, firar officiellt sitt 50-årsjubileum i oktober. Hankamäki, som började arbeta på Teknikens Akademiker TEK år 2005, har sett de senaste två av organisationens fem decennier. De senaste tio åren har han varit en nyckelaktör i YTN, med åren 2014–17 som generalsekreterare och sedan början av är 2018 som ordförande.

Enligt Hankamäki har YTN gjort en lång och respektabel resa för att bli en av landets viktigaste arbetsmarknadsorganisationer.

– Antalet medlemmar i YTN:s förbund har ökat i samma hisnande takt som betydelsen av högre tjänstemän och experter i arbetslivet. Förändringar i utbildningssystemet har också stärkt utvecklingen. Det ökade antalet, 180 000 högre tjänstemän, har fört oss framåt. Vi har infriat vår plats, men även inom intressebevakningen minskar arbetet inte med arbete.

Fältet genomgår brytning, intressebevakningen förändras

YTN förhandlade fram sitt första nationella kollektivavtal inom teknologiindustrin i december 1994 och ett par månader senare följde avtalet inom planerings- och konsultbranschen. Därefter började kollektivavtal uppstå inom andra branscher. Inom vissa branscher har man dock varit tvungen att avtala om arbetsvillkoren för högre tjänstemän på andra sätt.

– Tyvärr ansåg inte alla arbetsgivare att kollektivavtal för högre tjänstemän är nödvändiga, kvitterar Hankamäki.

Enligt Hankamäki befinner sig arbetsmarknaden nu i ett brytningsskede. Under paraplyet för allmänt bindande kollektivavtal styrs strömmen mot företagsspecifika avtal. Sönderfall har redan skett inom både industri- och servicebranschens fält.

– Dataservicebranschen var det första avtalsområdet där den allmänt bindande karaktären bröts. Man har nu ingått femton företagsspecifika avtal för stora och medelstora företag. Lyckligtvis skedde förändringen i en bransch som det går bra för och de undertecknade avtalen är utmärkta, men YTN och dess medlemsförbund ska också kunna ta hand om sina medlemmars arbetsvillkor under andra förhållanden, påminner Hankamäki.

Betydelsen av arbetshälsa ökar

Längs årtionden har YTN arbetat ihärdigt för att se till att branscher utan eget kollektivavtal skulle få ett. Sådana branscher finns det flera av, såsom handelsbranschen, skogsindustrin, byggbranschen och livsmedelsindustrin.

Enligt förhandlingsorganisationens ordförande blir det allt svårare att få nya, branschspecifika kollektivavtal för högre tjänsteman i en värld där trycket på företagsspecifika och lokala avtal ökar.

– Världen och situationerna förändras, men vår grunduppgift försvinner ingenvart. Oavsett vad som sker i omgivningen måste vi ta hand om medlemskårens arbetsvillkor och intressebevakning. Det gör vi bäst när vi har en gemensam vision om vad vi vill, säger Hankamäki.

Enligt Hankamäki kommer medlemmarnas arbetshälsa och arbetslivets kvalitetsfrågor att betonas i intressebevakningen under de kommande decennierna. Eftersom en person måste orka allt längre i arbetslivet ställer det stora krav på att upprätthålla den fysiska och psykiska arbetsförmågan.

– Här, om någonstans, måste vi förstå att vi sitter i samma båt. Arbetshälsan berör oss alla. Utbrändhet drabbar en ingenjör lika hårt som en bibliotekarie, sammanfattar Hankamäki.

Respekt och beröm för fältet

Enligt Hankamäki är fackföreningarna precis lika starka som fältet som består av förbundens medlemskår. På YTN representeras fältet av branschvis sammansatta stödgrupper och företagens förtroendemän.

– Man kan inte understryka tillräckligt hur viktiga de är. Personalrepresentanterna är YTN:s ögon och öron i företagen. Genom dem får vi en bild av nuläget i branschen.

– Förtroendemännen och medlemmarna i stödgrupperna utgör en kompetent och utbildad grupp som inte bara agerar som en branschspecifik beslutsfattare, utan också som en vägvisare. Vi måste lyssna på vad de vill, istället för att berätta vad vi vill att de ska vilja, säger Hankamäki.

Under de senaste åren har YTN-kontoret fått förstärkning. På tio år har kontorspersonalen vuxit från ett till fem. Hankamäki anser att kontoret spelar en viktig roll som stödgrupp för den faktiska förhandlingsverksamheten.

– Jag tror att detta med tiden kommer att förfinas till en bra helhet. Självklart måste förbunden och deras anställda ha en egen roll i förhandlingsverksamheten med tanke på förbundens egen verksamhet.

Artikeln publicerades ursprungligen i Insinööri-tidningen.
Artikens författare och bild: Jari Rauhamäki