YTN-data 2024: Medianlönen översteg 5 000 euro, reallönerna steg för första gången på två år
Publicerad
Kategorier
Nyckelord
Text: Mikko Nikula
Bild: Opa Latvala
Medianlönen för medlemmar i YTN-förbunden var 5 020 euro per månad i oktober 2024. Den ökade med 99 euro, dvs. 2,0 procent från året innan. Eftersom inflationen förblev lägre än så, ökade också medlemmarnas köpkraft. Uppgifterna framgår av YTN-data för 2024.
Från oktober 2023 till oktober 2024 steg konsumentpriserna med 1,1 procent. Under de två föregående åren hade inflationstakten varit så vild att löneförhöjningarna inte kunde hålla jämna steg med den.
– Efter ett par års uppehåll steg lönerna mer än priserna. Med andra ord ökade reallönerna, medan de minskade i YTN-data för 2023 och 2022, berättar forskaren Tuunia Keränen.
Medianlönen översteg 5 000 euro för första gången i YTN-data. Genomsnittslönen var 5 488 euro, vilket var 2,2 procent mer än år 2023. Medianlönen för personer som har nyss börjat arbeta och som tillhör ett YTN-förbund var 3 550 euro, vilket är en ökning på cirka 100 euro jämfört med året innan.
DEN STORA MAJORITETEN FÖRBLIR UTAN MERITFÖRHÖJNINGAR OCH ARBETSGIVARPOTTER
Av respondenterna uppgav 79 procent att deras löner har stigit jämfört med föregående år. Den klart vanligaste orsaken till löneförhöjning var den kollektivavtalsbaserade allmänna förhöjningen, som 57 procent av alla respondenter uppgav att de fått.
Av samtliga respondenter hade 18 procent fått en personlig löneförhöjning, dvs. meritförhöjning. Av respondenterna hade 11 procent fått arbetsgivarpotter enligt kollektivavtalet; dessa potter är förhöjningar som arbetsgivaren kan dela ut lokalt på det sätt som arbetsgivaren själv bestämmer.
– Resultaten visar återigen att de allmänna förhöjningar som man kommit överens om i kollektivavtalen är viktiga för löneutvecklingen för högre tjänstemän. Meritförhöjningarna riktas till en anmärkningsvärt liten grupp, tolkar Keränen.
Andelen personer som får meritförhöjningar har länge varit cirka 20 procent bland respondenterna i YTN-data och verkar dessutom vara på väg att minska.
– I enkätmaterialet för 2022 var andelen 23 procent, år 2023 var den 21 procent och nu alltså 18 procent. De yngre åldersgrupperna får relativt sett flest meritförhöjningar.
Vanligast var meritförhöjningarna inom revisions- och konsultbranschen, livsmedelsbranschen och finanssektorn, där cirka en fjärdedel av respondenterna hade fått dem. Inom organisationsbranschen och vid yrkeshögskolorna fick endast cirka var tionde respondent meritförhöjningar.
ÖVER 26 000 RESPONDENTER – ”ETT UNIKT UNDERSÖKNINGSMATERIAL”
YTN-data är ett enkätmaterial som publiceras årligen och som sammanställs utifrån arbetsmarknadsundersökningar som genomförts av medlemsförbund i De Högre Tjänstemännen rf. YTN-data för år 2024 baserar sig på undersökningsresultaten från nio förbund.
Enkäterna genomförs på hösten, resultaten blev klara på våren. Det totala antalet respondenter i det senaste YTN-data är drygt 26 000.
– Det här är egentligen ett unikt undersökningsmaterial som ger information om löner och arbetsförhållanden. Respondentgruppen är mycket stor. Förändringarna från år till år är oftast små, vilket kan ses som ett tecken på att informationen är tillförlitlig, säger Tuunia Keränen.
Av respondenterna i YTN-data var 62 procent män och 38 procent kvinnor. Kvinnornas andel var störst inom organisationsbranschen, 73 procent. Industrin är mer mansdominerad än servicesektorn.
Medianåldern för respondenterna var 43 år, medianen för yrkesåren var 14. Som sin ställning angav 65 procent expert, till mellanledningen hörde 20 procent.
Av respondenterna var 40 procent på lönelistorna för små och medelstora företag. För ungefär en femtedel var arbetsgivaren en organisation med över 3 000 personer och 5 procent av respondenterna arbetade i en organisation med mindre än tio personer. Mätt i antal anställda var de största arbetsgivarna inom skogsindustrin, de minsta inom organisationsbranschen.
FINANSSEKTORN ÅTER LÖNELEDARE
De högsta lönerna betalades inom finanssektorn, vars medianlön var 6 006 euro. Finanssektorn har varit löneledare även i tidigare års YTN-data. De näst högsta medianlönerna fanns inom försäkringsbranschen (5 900 euro) och skogsindustrin (5 500 euro).
Med en medianlön på 4 350 euro representerar planeringsbranschen den andra änden av lönestatistiken i branschjämförelsen. Inom organisationsbranschen var medianlönen 4 452 euro och vid yrkeshögskolor 4 460 euro.
Nästan varannan av respondenterna upplevde åtminstone ibland sin arbetsmängd som alltför stor. Av respondenterna uppgav 9 procent att de ständigt arbetar alltför mycket, 39 procent att de emellanåt arbetar för mycket. Övertidsarbete ersattes oftast utan förhöjningar enligt principen ”en till en” antingen i pengar eller som fritid; detta uppgav 37 procent av respondenterna som utför övertidsarbete. Av dem som utför övertidsarbete fick 28 procent förhöjningar enligt arbetstidslagen, men 23 procent blev utan en separat ersättning eller så ingick övertidsarbetet i grundlönen.
Framtidsutsikterna bedömde respondenterna i YTN-data som något svagare än förra hösten. Till exempel ansåg 67 procent av respondenterna att situationen på den egna arbetsplatsen var stabil eller ganska stabil, jämfört med 70 procent år 2023.
Skillnaderna mellan branscherna var betydande.
– Av alla respondenter ansåg 15 procent att uppsägningar var möjliga eller sannolika på den egna arbetsplatsen, inom IKT-branschen 38 procent. Risken för permitteringar upplevdes däremot som större inom bygg- och planeringsbranscherna än någon annanstans, berättar Tuunia Keränen.
Läs mer om YTN-data här (på finska): https://data.ytn.fi/