Text: Mikko Nikula
Medianlönen för medlemmar i YTN-förbunden var 5 180 euro per månad år 2025. Ökningen jämfört med året innan var 160 euro, dvs. 3,2 procent. Även köpkraften ökade eftersom inflationen var låg. De allmänna förhöjningarna i kollektivavtalen var den viktigaste faktorn bakom löneförhöjningarna.
Köpkraften bland högre tjänstemän ökade år 2025 för andra året i rad. Även åren 2022 och 2023 steg lönerna, men de räckte då inte till för att kompensera för inflationen. Uppgifterna framgår av YTN-data som är en årlig sammanfattning av arbetsmarknadsundersökningarna som genomförs av medlemsförbunden i De Högre Tjänstemännen rf.
– Av respondenterna hade sammanlagt 81 procent fått en löneförhöjning, och 61 procent uppgav att de fått en allmän förhöjning, säger forskaren Tuunia Keränen.
Meritförhöjningar, det vill säga löneförhöjningar som grundar sig på personliga prestationer, fick 16 procent av respondenterna, jämfört med 18 procent i fjol.
– Andelen som fått meritförhöjning har minskat lite men stadigt under de senaste åren, säger Keränen.
Genomsnittslönen för alla medlemmar i YTN-förbunden var 5 659 euro i månaden. Ingångslönen, det vill säga medianlönen för dem som nyss börjat arbeta, var 3 595 euro. Medianlönen för ledningen och den högsta ledningen var 8 200–9 600 euro, för mellanledningen 6 000 euro och för experterna 4 900 euro per månad.
I branschjämförelsen var medianlönen högst inom finansbranschen, 6 268 euro i månaden. Den lägsta lönenivån fanns inom yrkeshögskolorna och inom planeringsbranschen, vars medianlön låg under 5 000 euro.
Löneförhöjningar stöder konsumtionen och ökar förtroendet för ekonomin
Enligt YTN:s ordförande Teemu Hankamäki visar resultaten för YTN-data år 2025 återigen hur betydelsefulla de allmänna löneförhöjningarna som fackföreningarna förhandlar fram för arbetstagarna är.
– Det fungerar precis som det ska. När inflationen förra året låg på måttliga 0,3 procent, ökade köpkraften hos högre tjänstemän i anställningsförhållande betydligt tack vare löneförhöjningarna. Karaktären hos avtalsförhöjningarna är ju i slutändan att de garanterar något för alla.
År 2022 upplevdes en kraftig inflation, vars grundorsak var Rysslands anfall mot Ukraina och den tumult i världsekonomin som följde av kriget, vilket blev synligt för konsumenterna i synnerhet som dyrare energi och mat. När de tidigare överenskomna löneförhöjningarna inte hann med de snabbt stigande priserna, minskade löntagarnas köpkraft som resultat. Det ”köpkraftshål” som uppstått på detta sätt har äntligen kunnat överbryggas.
– I år kommer vi att nå den köpkraftsnivå som vi började från år 2022.
Hankamäki ser att löneförhöjningarna i bästa fall gynnar även Finlands nationalekonomi, eftersom bristen på konsumentförtroende har varit en av de viktigaste orsakerna till svårigheterna på den inhemska marknaden och den dåliga sysselsättningsutvecklingen.
– Den förbättrade köpkraften ger löntagarna tillit till sin egen ekonomi, och då vågar man möjligtvis använda mer pengar. På så sätt kan förtroendet i hela samhällsekonomin öka. Det önskar nog alla nu, kanske till och med de som motsatte sig höjningarna.
Medlemmarna ger förbunden förhandlingskraft
Många finländare har en stor lucka i sin allmänbildning: De vet inte hur deras egen lönenivå bestäms. Tyvärr finns det även högre tjänstemän bland de ovetande.
– En del tror att de årliga löneförhöjningarna bara kommer någonstans ifrån automatiskt och mystiskt, som en slags indexförhöjningar. Så är det ju inte. Bakom förhöjningarna ligger hårt arbete och förhandlingar som löntagarförbunden gör, säger Hankamäki.
Förhandlingssystemets funktion bygger på att förbunden har tillräckligt många medlemmar och därmed förhandlingskraft. Situationen kan förändras om löntagarnas organisationsgrad i Finland försämras avsevärt.
– I en sådan situation kan arbetsgivarna komma till slutsatsen att det inte lönar sig att förhandla om några avtal med förbunden. Så om man förväntar sig att få en årlig löneförhöjning och uppskattar den, lönar det sig att vara medlem i ett förbund, uppmanar Hankamäki.
Han påminner om att förbundets medlemmar också har tillgång till annan viktig service, såsom rådgivning om löner, karriärutveckling och juridiska frågor.
En stor majoritet stöder lönetransparens
I YTN-data frågas respondenterna bland annat om deras åsikter om situationen på den egna arbetsplatsen och säkerheten i det egna arbetet. 62 procent ansåg att arbetsplatsens utsikter för den närmaste framtiden var stabila, medan 79 procent litade på stabiliteten hos det egna arbetet. För fyra år sedan var motsvarande siffror 85 och 90 procent.
– Det här var det fjärde året i rad i enkätmaterialet då tilltron till arbetsgivarens situation och stabiliteten hos det egna arbetet försvagades, påpekar Tuunia Keränen.
Skillnaderna mellan olika branscher var betydande. Inom skogsindustrin och IKT-branschen upplevdes uppsägningshotet vara störst, sannolikheten för permitteringar bedömdes vara störst inom bygg- och planeringsbranschen.
Av respondenterna ansåg 73 procent att lönen var åtminstone något motiverande. De högsta betygen för motiverande lön gavs av dem som arbetar i högsta ledningen. Under året hade knappt hälften av respondenterna diskuterat sin lön med sin chef.
Enligt resultaten i YTN-data förhåller sig de högre tjänstemännen mycket positivt till lönetransparens.
– Jag anser att den här uppfattningen var överraskande stark. Av de som svarade trodde 74 procent att de personligen skulle ha nytta av transparens, 66 procent trodde att även arbetsgivaren skulle ha nytta av det. Över 80 procent var beredda att berätta öppet om sin egen lön, säger Keränen.
I YTN-data för år 2025 fanns drygt 25 000 respondenter. Ungefär två tredjedelar arbetade som experter, en femtedel i mellanledningen, 10 procent i ledningen eller högsta ledningen och 5 procent som tjänstemän. Av respondenterna var 61 procent män. Av respondenterna arbetade 40 procent i små och medelstora företag med färre än 250 anställda och 10 procent i organisationer med fler än 3 000 anställda.
Vad är YTN-data?
- YTN-data granskar årligen löneutvecklingen och arbetsförhållandena för dem som utför expert- och chefsarbete.
- Data har sammanställts utifrån arbetsmarknadsundersökningar gjorda av YTN:s medlemsförbund.
- Materialet har samlats in på senhösten 2025 och totalt 25 165 respondenter deltog.
- Läs mer om YTN-data (på finska)