Frågor och svar om strejken inom yrkeshögskolorna
Vad är ett strejkvarsel?
Ett strejkvarsel är en lagstadgad anmälan om en kommande strejk. Strejken genomförs om ingen uppgörelse nås i förhandlingarna om kollektivavtal innan strejkens början. Ett strejkvarsel medför ännu inga åtgärder på arbetsplatserna eller för enskilda personer.
Vad är venymiskielto (förbud mot flexibilitet)?
För alla yrkeshögskolor gäller ett så kallat venymiskielto (förbud mot flexibilitet). Det innebär förbud mot övertidsarbete och mertidsarbete, förbud att resa i arbetssyfte på fritiden samt förbud mot att samla flextidssaldo.
Allt resande i arbetssyfte ska således ske inom ordinarie arbetstid, och inga saldoökningar görs till arbetsgivarens fördel. Arbeta därför endast normallånga arbetsdagar.
Venymiskielto gäller tills vidare från och med den 8.4.2026.
När är strejken, om den genomförs?
De utlysta strejkerna hittar du här.
Om din arbetsplats inte finns med på listan fortsätter du ditt arbete som normalt. Om du är osäker, kontakta din förtroendeman eller i andra hand YTN:s strejkjour via lakko@ytn.fi.
När vet man om strejken genomförs?
Strejken genomförs om inget annat meddelas. På arbetsplatser som omfattas av strejken ska man förbereda sig på att delta i strejken. Om en uppgörelse nås och strejken ställs in, meddelas detta separat.
Vem berörs av strejken?
Strejken gäller alla arbetstagare som arbetar vid de yrkeshögskolor som omfattas av strejken, om inte vissa verksamhetsställen uttryckligen har avgränsats utanför strejken.
Strejken har uttryckligen utlysts för arbetsuppgifterna, vilket innebär att en persons fackliga organisering saknar betydelse. Ingen har rätt att utföra arbete som omfattas av strejken.
Hur säkras försörjningen under strejken?
YTN:s medlemsförbund betalar strejkunderstöd till sina medlemmar under strejken. Understödet uppgår till 90 euro per dag och är skattepliktig inkomst. Ansökan om strejkunderstöd sker via ett separat strejkunderstödssystem.
Understödet kan sökas efter att strejken har avslutats. Läs mer om strejkunderstöd.
Varför har ett strejkvarsel utfärdats?
Strejkvarslet har utfärdats eftersom förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal inte har lett till något resultat. Förhandlingarna har pågått under hela början av året, men textfrågor och lönelösning är fortfarande öppna. Arbetsgivarsidan, representerad av Sivista, har haft mål som försämrar arbetsvillkoren och en ovilja att förhandla, vilket har försvårat förhandlingarna. YTN har lagt fram konkreta Lösningsförslag och varit berett på konstruktiva kompromisser för att nå ett avtal, men Sivista har hållit fast vid sina mål att försämra arbetsvillkoren. Genom strejkvarslet och en eventuell strejk strävar man efter att påskynda förhandlingarna.
Vad vill YTN?
YTN vill tillsammans med sina medlemsförbund ha löneförhöjningar för de högre tjänstemännen som tryggar köpkraftens utveckling samt rättvisa arbetsvillkor. Detta innebär en löneförhöjningsnivå som överstiger den prognostiserade inflationen och förändringar i beskattningen.
YTN vill att löneförhöjningarna genomförs som allmänna förhöjningar, dvs. förhöjningar som betalas till alla arbetstagare. YTN accepterar inte försämringar av arbetsvillkoren.
Vad har arbetsgivaren erbjudit?
Arbetsgivaren har inte varit villig att lägga fram ett balanserat helhetsförslag. Det helhetsförslag som arbetsgivaren har erbjudit innehåller element som försämrar arbetstagarnas arbetsvillkor och beaktar inte arbetstagarsidans förslag.
Varför har ingen lösning nåtts genom förhandlingar?
Förhandlingarna inleddes i januari. Arbetsgivarsidan, representerad av Sivista, har haft mål som försämrar arbetsvillkoren samt visat ovilja att förhandla, vilket har gjort förhandlingarna svåra.
YTN har strävat efter en förhandlingslösning, men den andra parten har inte varit beredd att nå en sådan.
Är åtgärderna lagliga?
Åtgärderna är fullt lagliga, eftersom fredsplikten inte längre gäller efter att kollektivavtalet har upphört.
Måste jag delta i åtgärderna?
Arbetstagare som arbetar vid yrkeshögskolor som omfattas av strejken deltar i strejken. Deltagandet är ett ställningstagande mot arbetsgivarens ensidiga diktering och inställning till att försämra arbetsvillkoren. Genom att bryta strejken stöder du arbetsgivarens ovilja att ingå ett nytt kollektivavtal på rättvisa villkor.
Måste jag meddela arbetsgivaren att jag deltar?
Nej. YTN har skött de nödvändiga anmälningarna. Deltagande i strejk är en laglig rättighet, och arbetsgivaren kan inte och får inte hindra detta.
Var ansöks eventuella arbetstillstånd?
Arbetstillstånd ansöks alltid av arbetsgivaren. YTN:s centrala strejkkommitté behandlar ansökningarna inom fem vardagar. Ansökningarna skickas till adressen tyoluvat@ytn.fi.
Får jag lön under strejken?
Ingen lön betalas under strejken. YTN:s medlemsförbund betalar strejkunderstöd till sina medlemmar.
Hur ska jag agera om jag har projektarbete på strejkdagen?
Alla arbetsuppgifter vid yrkeshögskolorna omfattas av strejken, inklusive projektarbete. Projektarbete utförs varken i förväg eller på strejkdagen.
Påverkar strejken min semester?
Strejkens början avbryter inte semester som redan har inletts. Arbetsgivaren ska betala semesterlön och semesterpremie normalt före semesterns början.
Om strejken inleds före den överenskomna semestern är arbetstagaren i strejk och semestern skjuts upp. Om strejken och i förväg anmäld semester börjar samma dag, anses arbetstagaren vara på semester.
Semester kan inte påföras att börja under en strejk.
Vad händer om jag är på tjänsteresa under strejken?
Om du har åkt på tjänsteresa före strejkens början, återvänder du normalt från resan. Under resan deltar du i strejken och inget arbete utförs. Tjänsteresor påbörjas inte under strejken, och inga tjänsteresor eller resande avtalas för strejktiden. Arbete som utförs utomlands har avgränsats utanför stridsåtgärderna (läs mer nedan).
Och om det gäller arbete som utförs utomlands eller en utlandstjänsteresa?
Arbetsuppgifter som utförs utomlands har avgränsats utanför stridsåtgärderna. Det innebär att om du befinner dig på tjänsteresa utomlands eller har en planerad resa på strejkdagen, kan du fortsätta ditt arbete och resan som normalt.
Vad händer om jag insjuknar?
Om du insjuknar före strejkens början ska lön under sjukdomstid betalas för strejktiden. Du ska då omedelbart lämna in läkarintyg eller motsvarande till din arbetsgivare.
Om du insjuknar efter att strejken har inletts behöver ingen lön under sjukdomstid betalas för strejkdagarna. Du har i stället rätt till sjukdagpenning enligt sjukförsäkringen.
Arbetsgivaren hotar eller avser att samla in namnlistor på dem som deltar i strejken. Vad gör jag?
Arbetsgivaren har inte rätt att utöva påtryckningar eller förbjuda deltagande i stridsåtgärder. Hot eller insamling av namnlistor ska inte accepteras. Deltagande i lagliga stridsåtgärder medför inga påföljder och är fullt tillåtet.
Om du observerar något sådant, kontakta din förtroendeman.
Vad innebär strejk?
Under en strejk utförs inget arbete, varken på arbetsplatsen eller utanför den.
Strejken gäller uttryckligen arbetet, vilket innebär att den omfattar alla arbetstagare på arbetsplatsen oberoende av deras organisering.
Vad är en strejkvakt?
En strejkvakt är en facklig medlem som övervakar att strejken genomförs och att ordningen upprätthålls under strejken.
Strejkvakter upprätthåller ordning utanför arbetsplatsen, delar ut strejkinformation, informerar dem som anländer till arbetsplatsen om strejken, följer arbetsgivarens åtgärder och rapporterar till strejkkommittén om observationer, stämningar och eventuella strejkbrytare.
Strejkvakter har inte rätt att hindra någon från att gå in på arbetsplatsen eller att samlas inne i arbetsplatsens lokaler utan tillstånd.
Kan jag själv fungera som strejkvakt?
Ja, absolut. Det är till och med önskvärt. Du kan fungera som strejkvakt även vid en arbetsplats där du själv inte arbetar. Om uppdraget som strejkvakt intresserar dig, ta kontakt med de lokala förtroendemännen eller vår kundtjänst.
Hur ska en YTN‑organiserad arbetstagare agera under andra organisationers strejk?
Arbetstagare som inte tillhör den organisation som genomför strejken, eller som tillhör en organisation men inte omfattas av strejken, har ingen skyldighet att utföra arbetsuppgifter som omfattas av strejken.
De har dock enligt lag rätt att vägra utföra sådana strejkarbetsuppgifter som de normalt inte utför. Detta kallas den så kallade neutralitetsprincipen. Detta förväntas av dem både av de strejkande och av deras egen organisation.
Var får jag mer information eller svar på mina frågor?
Frågor om stridsåtgärder kan skickas till förhandlingsorganisationens jourmejl på lakko@ytn.fi eller från och med den 2 april ringas till YTN:s strejkjour på 09 427 277 66. Läs om jourens öppettider.
Aktuell information får du genom att följa YTN:s branschspecifika meddelanden, YTN:s webbplats samt YTN:s kanaler i sociala medier. Om du inte har fått e‑postutskick, kontrollera dina medlemsuppgifter och din skräppostmapp.
Frågor som gäller undervisningspersonal
Anteckning av timmar som omfattas av strejken i arbetstidsplanen
Arbetsuppgifter som omfattas av strejken utförs inte i förväg och inte på strejkdagen. En strejkdag motsvarar beräkningsmässigt en arbetsdag vid yrkeshögskolan (8 timmar). I fråga om ändringar i lärarens arbetsuppgifter och arbetstidsplan för strejkdagar tillämpas yrkeshögskolans sedvanliga praxis för frånvaro.
Kan arbetsuppgifter som omfattats av strejken utföras i efterhand?
Om utförandet av arbetsuppgifter som fallit bort på grund av frånvaro förs diskussion med närmaste chef först efter att strejken har avslutats. Arbetsgivaren kan ålägga arbetsuppgifter som fallit bort till följd av strejken och anvisa den arbetstid som behövs för dem. Arbete som omfattats av strejken utförs i efterhand endast om arbetsgivaren särskilt anvisar arbetstid för detta. I sådana fall fungerar läraren som sin egen vikarie. I annat fall utförs inte arbetsuppgifter som fallit bort på grund av strejken i efterhand.
Hur beräknar arbetsgivaren inkomstbortfallet under strejken vid yrkeshögskolorna?
Strejk är oavlönad frånvaro. En strejkdag medför förlust av en dagslön. Dagslönen beräknas utifrån månadslönen med antalet kalenderdagar i månaden som divisor. Oavlönad ledighet minskar lönen för ledighetsperioden när den under arbetsåret tillsammans uppgått till minst 14 kalenderdagar i en eller flera perioder.
Hur ska jag agera om jag har projektarbete på strejkdagen?
Alla arbetsuppgifter vid yrkeshögskolorna omfattas av strejken, inklusive projektarbete. Projektarbete utförs varken i förväg eller på strejkdagen.