Artikel: ”Kan räta ut enkla saker” – Utveckling av arbetsförhållanden är den vanligaste orsaken till att bli personalrepresentant

– Du får räta ut helt enkla saker så att de inte går fel. Det känns bra, beskriver Tuula Aaltola sin egen erfarenhet som personalrepresentant.

Aaltola, som nuförtiden är TEK:s kollektivavtalsexpert, var förtroendeman för de högre tjänstemännen på Nokia i cirka tio år.

Hon berättar att hon tvivlade på sin egen lämplighet som personalrepresentant av samma orsak som flera andra.

– Många är rädda för att inte alls kunna vara en person som ger psykiskt stöd. Själv tänkte jag att jag kanske inte var tillräckligt empatisk, men blev förvånad över hur lätt det egentligen var att stötta en kollega.

Råd till de representerade och kontinuerlig dialog tillhör grunduppgifterna

Att utveckla arbetsförhållandena eller arbetsvillkoren på den egna arbetsplatsen är det vanligaste motivet till varför en högre tjänsteman bestämmer sig för att söka sig till uppgiften som personalrepresentant, berättar YTN:s enkät som genomfördes i maj–juni.

– En tredjedel av respondenterna nämnde denna orsak. De näst vanligaste motiven var att det behövdes en representant för lokala avtal eller att det fanns ett missförhållande på arbetsplatsen som man ville lösa, berättar Tuunia Keränen, som leder YTN:s forskargrupp.

När personalrepresentanterna tillfrågades om vilka situationer de hade deltagit i på arbetsplatsen var det vanligaste svaret att ge råd till de representerade i anställningsfrågor, vilket nämndes av 71 procent. Ett nästan lika vanligt svar var deltagande i den kontinuerliga dialogen med arbetsgivaren, såsom medlemskap i delegationen (67 procent). De näst vanligaste situationerna var förhandlingar om löneförhöjningar enligt det lokala kollektivavtalet, omställningsförhandlingar i anslutning till uppsägningar och att vara den representerades stöd i dennas personliga anställningsärende.

– De öppna svaren visade att uppgiften som personalrepresentant anses vara meningsfull. Enligt många respondenter ger uppgiften insikt i det egna företagets angelägenheter och arbetslivet i stort. Dessutom kan man påverka gemensamma saker i uppgiften, säger Keränen.

Även negativa saker lyftes fram i de öppna svaren. Vissa respondenter ansåg att personalrepresentantens roll är psykiskt belastande, medan andra upplevde att skötseln av uppgiften hade påverkat den egna karriären negativt.

I undersökningen utreddes också hur man ursprungligen blev personalrepresentant. ”Jag blev tillfrågad” var det vanligaste svaret.

– Drygt en tredjedel hade hamnat i uppgiften antingen på uppdrag av den tidigare personalrepresentanten eller på begäran av arbetskamraterna. Många hade också tidigare arbetat som vice personalrepresentant och övergått till ordinarie.

”Jag sade, vi tar en paus i förhandlingarna”

Tuula Aaltola berättar att det på förhand låtit svårt att hjälpa de representerade, men att det ofta var belönande att vara förtroendevald på Nokia. En gång var en högre tjänsteman på väg att flyttas till andra uppgifter och förde en diskussion om saken med sin chef, där Aaltola deltog.

– Chefen förklarade något om uppgiftens kravnivå. Jag förstod inte det, och sade att vi skulle ta en paus i förhandlingarna. Vi gick ut ur rummet och jag frågade den representerade om hen hade förstått att arbetets kravnivå skulle ändras. Hen tittade på mig med ögon runda av häpnad och erkände att hen inte hade förstått det som chefen hade sagt.

Duon återvände till rummet och den representerade tog Aaltolas råd och ställde frågan direkt. Svaret var att kravnivån förblir densamma.

– Sedan blev det lättare att diskutera. Men utan en förhandlingspaus och frågor skulle saken ha blivit oklar och arbetstagaren hamnat i ovisshet.

En långvarig förtroendeman kan i bästa fall skapa konfidentiella samtalsrelationer med de representerade när hen hinner bekanta sig med deras arbetsmiljö och tankar.

– På så sätt kan förtroendemannen verkligen representera hela personalen och inte bara sin närmaste krets.

Aaltola har inte behövt ta sig an rollen som jurist. Om den representerade behövde juridisk hjälp hänvisade Aaltola personen att be sitt förbund om råd.

– Jag kunde dock själv svara på många enklare och allmänna frågor. Till en stor hjälp var YTN:s högklassiga utbildningar för förtroendemän, där man lärde känna kollektivavtalet och arbetslagstiftningen.

En kunnig personalrepresentant är också i arbetsgivarens intresse

En kunnig personalrepresentant, som även de representerade litar på, kan också vara till nytta för arbetsgivaren i lokala avtal.

– Arbetsgivaren kan fatta mer upplysta beslut när det finns någon att diskutera med, få information om personalens känslor och söka samförstånd om åtgärderna. Lokala lönelösningar eller arbetstidsmodeller kan vara lättare att genomföra via en förtroendeman.

Det är viktigt att förtroendemannen får tillräckligt med befrielse från sina egentliga arbetsuppgifter av arbetsgivaren, eftersom arbetsbördan annars blir för stor och kvaliteten på det egna arbetet kan försämras.

Bristen på kollektivavtal skapar ytterligare utmaningar inom handelsbranschen

Jaakko Hyvönen, som är förtroendeombud på husdjurstillbehörsföretaget Musti Group, strävar efter att övervaka att kollegornas rättigheter förverkligas och att personalens röst hörs.

– Inom handelsbranschen  har vi inga kollektivavtal för högre tjänstemän. Därför är arbetstagarna till stor del beroende av lagstiftningen och arbetsgivarnas direktionsrätt är stark, säger han.

När lagstiftningen är det enda rättesnöret är tolkningsmöjligheterna mer mångsidiga.

– I det fallet måste man alltid från fall till fall förstå från vilken riktning det är bra att se på saken. Trots att jag har en lång och omfattande facklig bakgrund har jag lärt mig mycket om arbetslagstiftningen och dess tolkning i den här uppgiften. Man lär sig även relationsfärdigheter, för när situationer eskalerar är de ofta känsloladdade.

Hyvönen har dock lyckats komma överens med arbetsgivaren om förbättringar av arbetsplatsens praxis, vilket har gett glädje för hela personalen. Det har också varit givande att hjälpa kollegor i svåra situationer.

Ibland har problem orsakats av vilka friheter han har för att sköta rollen som förtroendeombud vid sidan av sitt huvudarbete. Som Demand Planner ansvarar han bland annat för åtgångsprognoser och tillgänglighet i butiker och på webben.

– Ibland har jag behövt tvista om detta.

Förtroendemannens kärnkompetens stöder dagarbetet

– Den tidigare förtroendemannen frågade om jag var villig att ställa upp, och kollegorna uppmuntrade. Och jag har alltid haft en stark motivation att utveckla saker på den egna arbetsplatsen, berättar Jenny Larikka.

Larikka har varit huvudförtroendeman för Lemonsoft-koncernen i knappt ett år och hennes tjänsteplats är Kouvola. Inom dataservicebranschen representerar förtroendemännen hela personalen, och Larikka har cirka 230 representerade runt om i Finland på företagets olika verksamhetsställen.

– Jag upplever att förtroendemannauppdraget stödjer mitt dagliga arbete. Jag säljer program för hantering av arbetstid och personaladministration. När jag som förtroendeman till exempel lär mig om arbetslagstiftning, kan jag tack vare det ofta svara på kundens frågor.

Även annan kompetens som krävs av huvudförtroendemannen, såsom förhandlingsfärdigheter och kommunikationsförmåga, är till allmän nytta i arbetslivet. Larikka har inte stött på några nackdelar med förtroendeuppdraget.

– Hos oss förhåller sig arbetsgivaren positivt och uppmuntrande. Vi är ett tillväxtföretag och i den här rollen får man göra mycket intressant utvecklingsarbete, som jag annars inte skulle göra.

Till arbetsbeskrivningen hör även hantering av saker som är negativa ur individens synvinkel, såsom hävning under prövotid. I dessa situationer måste varje förtroendeman hitta sina egna metoder.

– Och man kan inte alltid förutsäga sina egna arbetsdagar. Ibland kan det vara bråttom, men det kräver prioritering.

Misstro bromsar företagets gemensamma utveckling

Pasi Lähde har varit den första vice arbetarskyddsfullmäktige på Wärtsilä sedan 2018.

– Jag tänkte att arbetarskyddsfrågor kunde vara intressanta. Jag ställde sedan upp och vann valet.

För honom var det en fortsättning på en lång kedja av förtroendeuppdrag. Han har varit anställd hos Wärtsilä sedan 1985 och har samlat på sig flera förtroendeuppdrag under drygt två decennier: från vice ordförande för en företagsförening för högre tjänstemän till att vara förtroendeman för avdelningen och EWC-representant. Lähde har yrkestiteln Expert och arbetar med klassificeringsfrågor inom produktutveckling.

– Att få prata med ledningen har varit positivt i dessa uppgifter. På Wärtsilä fungerar samarbetet i regel bra. Ibland har det dock varit utmanande att få öppna svar på frågor.

Enligt Lähde bör den tid som reserveras för samarbetsmöten vara tillräckligt lång för att det ska finnas tid för öppen diskussion. Detta skulle öka den gemensamma förståelsen och samtidigt öka förtroendet på båda sidor av bordet.

– Vi är i samma båt. Ibland kommer dock en känsla av att man inte alltid litar på att vi på allvar tänker på företagets bästa och inte bara på vårt eget. När vi ger förslag är syftet inte att sätta käppar i hjulen, utan att få till förbättringar i missförhållanden.

Text: Mikko Nikula
Foto: Opa Latvala

---

Personalrepresentanternas olika roller

Förtroendeman

• hjälper personalen i frågor om anställningsförhållandet, tolkar kollektivavtalet på arbetsplatsen
• förhandlar med arbetsgivaren bland annat vid lokal lönelösning eller omställningsförhandlingar, deltar i kontinuerlig dialog och utveckling av arbetsplatsen
• väljs antingen för hela företaget eller per verksamhetsställe
• titlarna varierar mellan olika branscher; förutom förtroendeman och förtroendeperson används bland annat kontaktperson inom finansbranschen
• befattningen baseras på ett kollektivavtal som fastställer valmetod och befattningsbeskrivning

Förtroendeombud

• befattningen grundar sig på arbetsavtalslagen; roll som förtroendeman men snävare
• kan väljas för företag/personalgrupper som inte omfattas av något kollektivavtal

Arbetarskyddsfullmäktig

• ställningen grundar sig på arbetarskyddslagen
• utvecklar arbetarskyddsfrågor, även den psykosociala sidan av arbetet, deltar i arbetarskyddskommitténs arbete; ansvaret för arbetarskyddet ligger dock hos arbetsgivaren

Förvaltningsrepresentant

• befattningen utgår från lagen om samarbete inom företag
• personalrepresentant i företagets styrelse eller direktion

EWC-representant

• medlem i det europeiska företagsrådet (EWC) för multinationella företag; EWC-verksamheten regleras av EU-direktivet
• i företagsrådet hörs personalens åsikter om företagets ärenden

---

Läs mer på:

• Utredning: Utveckling av arbetsförhållanden lockar till förtroendeuppdrag (på finska)
• Vilka är personalrepresentanterna? Allmän information om ämnet
• Val av personalrepresentant och förtroendeman enligt kollektivavtalet
• Personalrepresentation inom branscher utan kollektivavtal och val av förtroendeombud
• Arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter och val
• Vi ordnar utbildningar för YTN:s personalrepresentanter (på finska)