Vad har ett medlemskap i förbundet med förutsättningar för ett gott liv att göra?
Julkaistu
Kategoriat
De kollektivavtal som förbunden förhandlar fram har en central roll i huruvida vi har råd, tid och energi för familj, vänner, fritidssysselsättningar, kärlek och ett liv utanför arbetet över huvud taget. Utan fackförbundens medlemmar skulle inga kollektivavtal finnas.
I Finland är lagstiftningen om arbete och anställningsförhållanden ganska allmänt utformad. Lagstiftarna har gett mycket makt åt arbetstagarna och arbetsgivarna att förhandla med varandra om anställningsvillkoren. Resultatet av branschspecifika förhandlingar är avtal som kallas kollektivavtal. Kollektivavtalen är ofta i kraft i 2–3 år, dvs. i praktiken förhandlar man om anställningsvillkoren vartannat år.
Följande och många andra villkor som är viktiga för arbetstagaren kommer med andra ord från kollektivavtalet och inte från Finlands lag:
- Semesterpenning
- Sjukledighet med lön även efter nio dagar, i allmänhet under 3 månaders tid
- Generella lönepåslag
- Ersättningar för resekostnader
- Ledighet med lön i 3 månader för nyblivna mammor
- En veckas pappaledighet med lön
- Möjlighet att vara hemma med sjukt barn i några dagar utan att förlora sin lön
- Arbetsdagens längd är 7,5 timmar i stället för 8 timmar
Förbundens arbetslivsexperter representerar sina medlemmar i förhandlingarna
Eftersom förhandlingarna om kollektivavtalen förs branschvis, har förbunden slagit ihop sina krafter med andra förbund, vars medlemmar arbetar inom samma branscher. Inom den privata sektorn förhandlar De Högre Tjänstemännen YTN om anställningsvillkoren för förbund vars medlemmar är akademiker och högutbildade och inom den offentliga sektorn är det Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade JUKO som förhandlar. I praktiken är förhandlarna avlönade arbetstagare som är anställda av förbunden.
Med tanke på förhandlingarna är det viktigt att komma ihåg att förbundens anställda representerar medlemmarna i kollektivavtalsförhandlingarna. På arbetsplatserna representeras förbundens medlemmar av en förtroendeman. Förbundens anställda som förhandlar om kollektivavtalen har ett nära samarbete med förtroendemännen. Förtroendemännen fungerar som förhandlarnas ögon och öron på arbetsplatserna för att kollektivavtalen ska utvecklas enligt arbetstagarnas önskemål och intressen.
Arbetstagarsidans förhandlingskraft är helt beroende av antalet medlemmar, vilka frågor som är viktiga för dem och hur mycket medlemmarna är villiga att satsa för att uppnå något viktigt anställningsvillkor. Om arbetsgivarsidan till exempel inte tror att arbetstagarsidan är redo att gå i strejk vid behov, har arbetstagarsidans förhandlare det illa ställt, om det blir tuffa förhandlingar om några anställningsvillkor.
Kassamedlemmar åker snålskjuts
Att bara vara medlem i en kassa eller i kassans förening stöder inte på något sätt kollektivavtalsförhandlingarna. Hela kollektivavtalsförhandlings- och förtroendemannasystemet finansieras av förbundens medlemsintäkter. På grund av kollektivavtalets allmänbindande karaktär gäller samma branschspecifika villkor från kollektivavtalen ändå för närvarande alla arbetsgivare och arbetstagare som arbetar inom branschen i fråga.
Om allt fler nöjer sig med enbart ett medlemskap i kassan i stället för ett medlemskap i förbundet, är kollektivavtalen och anställningsvillkoren som kommer från dem i fara. Förbunden representerar alltid i första hand sina medlemmar. Utan medlemmar i fackförbunden finns det ingen att representera, inga kollektivavtal eller ordentliga anställningsvillkor.
Vad kan en enskild arbetstagare göra för att bevara och utveckla villkoren som kommer från kollektivavtalen?
- Var medlem i ett fackförbund som förhandlar om kollektivavtal för din bransch. Läs mer om YTN-förbunden här och om JUKO-förbunden här. Majoriteten av alla företag hör till ett arbetsgivarförbund som stöder arbetsgivarnas intressen, dvs. även den sidan har organiserat sig.
- Se till att det finns en aktiv förtroendeman eller ett förtroendeombud på er arbetsplats som representerar arbetstagare som hör till akademikerförbund. Välj en förtroendeman, om det inte finns någon på er arbetsplats. Ni kan även grunda en arbetsplatsförening tillsammans med kollegor som hör till akademikerförbund som stöder medlemmarna, hjälper förtroendemannen i sin roll som intressebevakare och utför utvecklings- och intressebevakningsarbete på arbetsplatsnivå.
- Se till att dina kontaktuppgifter och arbetsplatsuppgifter är aktuella i medlemsregistret för ditt förbund. Detta för att förbundens arbetslivsexperter ska veta hur många medlemmar det finns inom respektive bransch och på vilka arbetsplatser medlemmarna arbetar. Du får även information bl.a. om hur förhandlingar framskrider per e-post och inbjudningar om att delta i enkätundersökningar.
Lokalt avtalande innebär företags- eller arbetsplatsspecifikt avtalande
Kollektivavtalen för högre tjänstemän ger mycket vida möjligheter för lokalt avtalande. På arbetstagarsidan kan förhandlingsparten vara den förtroendeman som avses i avtalet, hela personalen tillsammans eller eventuellt en ensam högre tjänsteman. Utgångspunkten är alltid att bestämmelserna i kollektivavtalet följs, såvida inget annat uttryckligen har överenskommits om ett visst anställningsvillkor.
Lokalt avtalande kräver djup förståelse för och kunskap om arbetslagstiftningen och avtalen av bägge parter. Utan en förtroendeman som utbildats av YTN och förbunden som vid behov har förbundets arbetslivsexperter som stöd finns en risk att arbetstagarsidan bara ger med sig och godkänner de villkor som arbetsgivaren dikterat. Förhandlingspositionen är som bekant inte alltid jämlik mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Vårt mål är med andra ord att förtroendemannanätverket är tillräckligt omfattande och att inga villkor i kollektivavtalen som är viktiga för arbetstagarna skrotas genom lokala avtal.
Text: Tiina Henry-Biabaud, kommunikatör för YTN-informationsbranschen som förhandlar om IT-branschens kollektivavtal
Bild: Irina Murza, Unsplash