YTN gav torsdagen 13.2.2025 ett strejkvarsel som gäller högre tjänstemän inom teknologiindustrins avtalsbransch i följande företag.
Vad är ett strejkvarsel?
Ett strejkvarsel är ett lagstadgat meddelande om en kommande strejk. Strejken förverkligas om man inte når en överenskommelse i kollektivavtalsförhandlingarna innan strejken börjar. Strejkvarslet orsakar ännu inga åtgärder på arbetsplatserna eller för individen.
När är strejken, om den blir av?
Strejker inom avtalsområdet pågår i vissa företag 28.2., 7.3., 14.3. och 21.3.2025. En lista över företag som strejkar finns här.
Om din arbetsplats inte finns med på listan fortsätter du ditt arbete som vanligt. Om du känner dig osäker om saken kan du kontakta din förtroendeman eller i andra hand YTN:s strejkjour via lakko@ytn.fi.
När vet man om strejken blir av?
Strejken förverkligas om inget annat meddelas. Man ska vara beredd att strejka i ett företag som omfattas av strejken. Om en överenskommelse nås och strejken återkallas, meddelas detta separat.
Vem gäller strejken?
Strejken påverkar alla högre tjänstemän inom teknologibranschen som arbetar i företag som omfattas av strejken, om inte vissa arbetsplatser specifikt undantas från strejken.
Dessutom omfattas allt arbete som utförs på platserna, inklusive uthyrnings- och underentreprenadarbete inom teknologibranschens högre tjänstemäns avtalsområde, av strejken.
Det är uttryckligen arbete som satts i strejk, så det har ingen betydelse om personen har organiserat sig. Ingen har tillåtelse att utföra strejkbelagt arbete.
Observera att underleverantörer eller inhyrd personal som arbetar i andra branscher än teknologiindustrin (till exempel planeringsbranschen) inte omfattas av strejken.
Hur går det med utkomsten under strejken?
Förbundet betalar strejkunderstöd till sina medlemmar under strejken. Understödets storlek är 90 euro per dag och det är skattepliktig inkomst. Ansökan om strejkunderstöd görs via ett separat strejkunderstödssystem.
Understödet kan ansökas efter strejkens slut. Läs mera om understödet.
Varför har ett strejkvarsel utfärdats?
Ett strejkvarsel har utfärdats eftersom förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal inte har lett till något resultat. Med strejkvarslet och en eventuell strejk strävar man efter att påskynda förhandlingarna.
Vad vill YTN?
YTN och dess medlemsförbund vill ha löneförhöjningar för högre tjänstemän som tryggar utvecklingen av köpkraften. Detta innebär en löneförhöjningsnivå som överstiger inflationsprognosen och skatteförändringarna.
YTN vill ha en löneförhöjning i form av allmänna förhöjningar, det vill säga förhöjningar som betalas till alla arbetstagare. YTN godkänner inte försämringar av arbetsvillkoren.
Vad har arbetsgivaren erbjudit?
Arbetsgivaren har inte velat ens diskutera en tillräcklig lönelösning.
Varför har man inte nått en lösning genom förhandlingar?
Förhandlingarna inleddes i september. Arbetsgivaren har hållit fast vid sin ideologiska ståndpunkt att alla högre tjänstemän inte förtjänar löneförhöjning. Löneförhöjningarna som arbetsgivaren erbjudit är minimala i jämförelse med bl.a. inflationen och ekonomins utsikter. Arbetsgivaren harnu hållit fast vid sin ståndpunkt att lagändringar ska kunna införas fullskaligt i kollektivavtalet, även om det innebär försvagade arbetsvillkor.
YTN hade velat uppnå en förhandlingslösning, men den andra parten har inte varit redo för det.
Är åtgärderna lagliga?
Åtgärderna är helt lagliga, eftersom arbetsfredsplikten inte längre gäller efter att förlikningsnämnden enligt kollektivavtalet avslutat sitt arbete utan resultat i december. Man vill att alla högre tjänstemän som omfattas av avtalet deltar i dem.
Måste jag delta i åtgärderna?
I strejken deltar högre tjänstemän som arbetar i företag som förordnats till strejk. Ditt deltagande är en yttring mot arbetsgivarens diktat och attityd som försvagar arbetsvillkoren. Genom att bryta mot strejken stöder du arbetsgivarens ovilja att ingå ett nytt kollektivavtal på rättvisa villkor.
Måste jag anmäla till arbetsgivaren att jag deltar?
Nej. YTN har skött de anmälningar som behövs. Att delta i strejken är en laglig rättighet,och arbetsgivaren kan eller får inte hindra dig från att delta.
Var ansöker man om eventuella arbetstillstånd?
Arbetstillstånd ansöks alltid av arbetsgivaren. YTN:s centrala strejkkommitté behandlar ansökningarna inom fem arbetsdagar. De skickas till tyoluvat@ytn.fi.
Får jag lön under strejken?
Under strejken betalas ingen lön ut. YTN:s förbund betalar strejkunderstöd till sina medlemmar.
Påverkar strejken min semester?
Inledandet av strejken avbryter inte en redan påbörjad semester. Arbetsgivaren måste betala semesterlön och semesterpenning normalt före semestern börjar.
Om strejken börjar före den överenskomna semestern är arbetstagaren i strejk och semestern skjuts upp. Om strejken och den på förhand meddelade semestern börjar samma dag, är arbetstagaren på semester.
Man kan inte beordra att semestern ska börja under en strejk.
Om jag är på arbetsresa under strejken?
Om du har åkt på arbetsresa innan strejken började, återvänder du därifrån som vanligt. På resan deltar man i en strejk och arbetar inte. Man åker inte på arbetsresa under strejken och man kommer inte överens om arbetsresor eller resor under strejken.
Vad händer om jag blir sjuk?
Om du insjuknar före början av strejken ska lön för sjukdomstiden betalas till dig under strejken. I så fall lämna genast in läkarintyget och andra intyg till arbetsgivaren.
Om du däremot insjuknar medan du är i strejk, behöver arbetsgivaren inte betala ut lön för sjukdomstiden för strejkdagarna. Du har i stället rätt till sjukförsäkringens dagpenning.
Arbetsgivaren hotar eller avser att samla namnlistor på deltagare i strejken. Vad gör jag?
Arbetsgivaren har inte rätt att utöva påtryckningar i syfte att förhindra eller förbjuda deltagande i stridsåtgärder. Hot eller samling av namnlistor bör inte tolereras. Deltagande i lagliga stridsåtgärder kan inte leda till straff och man har full rätt att delta i dem.
Kontakta din förtroendeperson om du upptäcker något sådant.
Vad innebär strejken?
Inget arbete utförs under strejken, varken på eller utanför arbetsplatsen.
Det är uttryckligen arbete som sätts i strejk. Därför gäller strejken alla arbetstagare oavsett deras organisering.
Vad är en strejkvakt?
Strejkvakten är en förbundsmedlem som övervakar ordningen och genomförandet av strejken under strejken.
Strejkvakterna sköter om ordningen framför en arbetsplats som är i strejk, delar ut strejkmeddelanden, meddelar de som kommer till arbetsplatsen om strejken, följer med arbetsgivarnas åtgärder samt rapporterar till strejkkommittén om konsumenternas kommentarer och stämning samt eventuella strejkbrytare m.m.
Strejkvakterna har inte rätt att hindra någon från att komma in på arbetsplatsen eller att olovligen samlas inne på arbetsplatsen.
Kan jag själv bli en strejkvakt?
Javisst. Det är till och med önskvärt. Du kan även vara strejkvakt framför dörrarna till ett företag där du inte själv arbetar. Om strejkvaktens uppgifter intresserar dig kan du kontakta antingen de lokala förtroendemännen eller vår kundtjänst.
Var kan jag få mer information eller svar på mina frågor?
Frågor om stridsåtgärder kan skickas till förhandlingsorganisationens jourhavande e-post lakko@ytn.fi eller ringa YTN:s strejkjour 09 427 277 66.
Aktuell information får du genom att följa YTN:s branschspecifika meddelanden, YTN:s webbplats och YTN:s kanaler i sociala medier. Om du inte har fått e-postmeddelanden ska du kontrollera dina egna medlemsuppgifter och din skräppostmapp.
Vad innebär förbud mot arbetsresor på fritiden?
Under förbudet görs alla arbetsresor under ordinarie arbetstid. Man åker till exempel inte på arbetsresor på söndag, utan först på måndag. Allt resande sker alltså inom ramen för ordinarie arbetstid.
När arbetsgivaren beordrar en resa görs den så att resorna infaller under ordinarie arbetstid. Inga andra resor görs. Arbetsgivaren kan inte beordra resor på fritiden i arbetsärenden.
Resor mellan hemmet och arbetsplatsen är en annan sak, och de kan ske utanför den ordinarie arbetstiden.
Arbetstagaren är aldrig skyldig att resa på sin egen tid, utan resorna kan placeras under arbetstiden.
Vad innebär förbudet mot ackumulering av flexsaldon?
Arbetstagaren ska alltså arbeta under ordinarie, daglig arbetstid enligt sitt arbetsavtal. Arbetet utförs endast under ordinarie arbetstid.
Tilläggs- eller övertidsarbete får dock utföras på arbetsgivarens initiativ och med den högre tjänstemannens samtycke. Då är tanken att arbetsgivaren betalar för att arbetsgivaren sträcker sig.
Övertidsarbete är övertidsarbete oavsett hur arbetet utförs eller hur det ersätts. Om den ordinarie arbetstiden per dygn är 7,5 timmar eller mindre, är arbete upp till 8 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan mertidsarbete. Arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eller 40 timmar per vecka är övertidsarbete.
Om ditt arbete omfattar jourtjänstgöring påverkar inte förbudet mot ackumulering av flexsaldon detta. Under jourtiden utförs endast sådana arbeten som avtalats i arbetsavtalet eller på annat sätt, och som inte kan överföras utan risk till att utföras under ordinarie arbetstid.
Inom ramen för flexibel arbetstid är det skäl att hålla sig till arbetstiden enligt arbetsavtalet, dvs. flexsaldon ackumuleras inte. Du kan dock använda upp dina flexibla arbetstimmar under övertidsförbudet, men du kan inte utöka dem. Förbudet i fråga är lagligt och lätt att följa, eftersom ackumuleringen av flexsaldo alltid utgår från arbetstagarens initiativ.